Tidigare i somras hämtade jag ut ett par olika flaskor Riesling som jag tog med över till ”grannen”. Vi hade nämligen bestämt att vi skulle ge oss i kast att prova lite viner av just denna druva. Framför allt var vi nyfikna på om man kunde i en rieslingprovning tydligt härleda ursprunget. Därför hade vi valt en flaska från Tyskland, en från Frankrike, en från Australien och en från Nya Zeeland. I denna line up smög jag även in en ”joker”. En Grüner Veltliner från Österrike.
På själva provningen fick vi litet bortfall i antal deltagare som var tänkt. Snarare så att vi blev bara tre personer. Grannen, hans bror och undertecknad. Mycket vin till varje deltagare med andra ord.
Upplägget vi använder oss utav är att ha en halvblind provning. Det vill säga att man vet vilka viner som hällts upp men inte i vilket glas som matchar vilken flaska. Just detta gör det extra intressant att ha en joker med i matchen. Denna gång blev smaragden från Österrike lite väl enkel. En enklare Grüner Veltliner hade varit bättre.
Summerat kan man säga att vi var på vinhumör men lite oväntat fick det billigaste vinet utmärkelsen ”Kvällens vin”. Det vill säga det från Saint Clair i Nya Zeeland. Kan tillägga att det var ett enkelt men väldigt gott ”snackevin”. Klunkbart från första till sista droppe. Tror dessutom att det var den flaska som gick åt snabbast. Alla flaskor gick inte åt, men det var inte långt ifrån. Med andra ord en bra kväll som rundades av alldeles för sent.
